Svenska EnergiAskors logga


 

Återställande av oljebergrum


Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik
-Flygaska i oljebergrum

I samband med oljkrisen på 1970-talet så byggdes en stor mängd bergrum för lagring av olja i Sverige. En del används fortfarande men merparten använd inte och måste underhållas. Ett sätt att slippa framtida underhåll och samtidigt få en användning av besvärliga askor är att återfylla bergrummen med dessa askor.

I mycket nära anslutning till E.ONs Händelöverk i Norrköping finns nio bergrum som tidigare använts för lagring av olja.  Händelöverket, erhöll redan 1993 tillstånd att fylla ut ett tomt bergrum med flygaska (bergrum 9). Utfyllnaden är genomförd med flygaska från pannorna P11, P12 och P13 med trä, gummi och kol som bränslen. Erfarenheterna från utfyllnaden av bergrum 9 visar att bäddvattnet och inläckande grundvatten adsorberas av askan under härdningsprocessen. Allt eftersom bergrummet fylls med aska minskar inläckaget av grundvatten och det upphör vid maximal utfyllnad av bergrummet. Därefter har bolaget tillstånd att fylla ut ytterligare ett av bergrummen (bergrum 8) med dessa icke farliga flygaskor.  För bergrum  7 och ytterligare senare för rum 1-6 (miljödom M552-07 2008) erhöll man sedan tillstånd för farligt avfallsflygaskor (RGR)  från bla utsorterat hushållsavfall. Motsvarande dom (M1912-07 2009)har fallit för oljebergrum i Gävle, men överklagandet har ej avgjorts i skrivande stund.

Fallen är komplicerade och har föregåtts av en rad undersökningar och modelleringar. Som avfallsflygaskor särskilt från fluidbedpannor håller ej obetydliga mänger metalliskt aluminium som vid kontakt med basiskt vatten ger upphov till vätgas, måste åtgärder för att förhindra explosioner vidtas.
Se Värmeforskrapport 957

 

Principen för hydraulisk avledning av ett bergrum. Från Naturvårdsverket (2003)

Det har underlättat att bergrummen ligger vid havet med grundvattenrörelse mot havet eftersom miljöpåverkan av klorid och sulfat ej blir diskriminerande. Frågan om det är återställande eller deponering har ej varit kristallklar. Det som talar för återställande är att bergrummen då kan lämnas utan tillsyn, eventuella framtida sättningar och ras  minskas samt att grundvatten återgår till nära det förhållande som rådde före bergrummen sprängdes ut. I möjligaste mån har domstolarna följt deponeringsdirektivet i sina tillstånd. Bergrummen har 30 m bergtäckning vilket domstolarna tolkar som att det ger tillräckligt skydd för att reglerna för underjordsförvar som skall kunna tillämpas. Sv EnergiAskor tolkar att det ej bör vara en deponering bl.a. genom att Gävledomen inte har någon begränsning på halterna av salter.

Det synes som det råder konsensus om att förvar av farligt avfall i dessa oljebergrum är säkrare ur miljösynpunkt än på ytdeponier för farligt avfall.  Sv EnergiaAskor anser att ytdeponier inte är helt säkra för mer än tidsperspektivet 100 år och definitivt inte med perspektivet nästa istid.

Tom Lundgren har i Avfall Sverige rapport F2009:05  Deponering eller utfyllnad av bergrum med RGR sammanfattat  situationen. och framhåller ” Att utnyttja bergrum i svenskt urberg, vilka inte kan användas för något annat ändamål är en god idé. Det utgör en god hushållning med naturresurser samtidigt som det kan innebära stora miljömässiga och sannolikt även i många fall ekonomiska fördelar. ”

Askprogrammet (1104) och Avfall Sverige (F2009:1) har inför Gävledomen bidragit med rapporten Flygaskors egenskaper i våt miljö. von Brömssen, M., Lindström, N., Hedman, K. Svensson, M.

 

CR200428

Tillbaka





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se