Svenska EnergiAskors logga


 

Flygaska i betong

Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik
-Flygaska i betong

I övriga världen är flygaskor från pulvereldning av kiselrika kol en mycket stor produkt med utomordentliga egenskaper i betong. Denna typ av flygaskor finns i princip inte i Sverige, möjligtvis kan mindre volymer tillfälligt produceras i Uppsala eller Västerås.
Askprogrammet har studerat ”icke kol och icke farligtavfall flygaskor” i betong genom 2 rapporter 2004  nr 828 Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter Erik Nordström & Per-Erik Thorsell samt 848 Användning av energiaskor som fillermaterial vid betongtillverkning Hillevi Sundblom.

Rapport 828 har identifierat att det finns potential för flygaskor som:
- Filler i betong med krossballast samt i självkompakterande betong
- I gruvsammanhang: vid igensättningsbrytning och igengjutning av rasschakt
- Tjälegenskapsförbättrande förstärkningslager i vägar och ytor
- I kalk/cement pelare och i cementstabiliserat grus
- Injekteringsmedel för stabilisering av jordar och deponier.

En begränsande faktor är att cementpastan ej får hålla mer än ca 0,1% klorider i armerad betong pga av risken för korrosion av armeringsjärnen. Bioaskor och särskilt avfallsaskor håller klorider. En annan faktor är behovet av certifiering för flertalet betongapplikationer. Det kräver relativt stora marknadspotentialer och jämna kvaliteter.

Rapporten bedömer att flygaskor kan ersätta en del portland cement i betong och att detta mest beror på lokala betongfabrikers behov i förhållande till lämpliga lokala pannors flygaskor.

Rapport 848 har dragit följande slutsats:

Resultaten i projektet visar på att energiaskor som uppfyller kravprofilen har stor
potential att användas som fillermaterial i betong. Ett bevis för detta är det lyckade
resultatet vid detta projekts teknikdemonstrationen. En ökad förståelse över vilka
mekanismer som samverkar i betongen stelningsförlopp skulle leda till en säkrare och
ökad användning av svenska flygaskor i betong. Detta skulle även kunna leda till
utveckling av potentiella efterbehandlingsmetoder för att förbättra de askor som i dag
inte uppfyller kraven på betongens färska konsistens. T.ex. siktning för att minska
restkolhalter m.m.

 

Diagrammet visar motståndet mot omröring i en cementpasta. Svenska
pulverflygaskor ger samma reologi (flytbarhet) som vanlig kalkstensfiller
medan fluidbäddflygaskor ger mycket sämre flytbarhet, nästan så att det ger
idéer om betong utan formar och/eller droppfria bruk. SEM-bilderna visar att
de beror på kornformen, kantiga korn från fluidpannor, mer runda korn från
svenska pulverpannor och ännu mer och fler runda korn från "normala"
kolpulverpannor.

Marknadspotentialen bedöms till ca 80 000 ton/år som filler i betong.

Sv EnergiAskors slutsatser är att det finns lokala marknader för bio/torv/RT flygaskor i betong. Men att dessa flygaskor mest är lämpade för att bygga geotekniska konstruktioner med, ensamt eller tillsammans med cement jämte att tillsammans med cement användas för att stabilisera svaga jordlika konstruktionsmaterial med. Filler/cementersättning i markbetong kan även det vara en intressant marknad för denna typ av flygaskor.

I rapport 848 har identifierats fysikaliska skillnader mellan olika flygaskor. Flygaskor från pulverpannor tillverkade vid 1200 oC där har askämnen har bildat många små runda kulor som ger en jämförbar reologi med den traditionella kalkfillern. Kolflygaskor från pulverpannor består till ännu högre grad av runda partiklar.

Flygaskor från fluidbed pannor som eldas vid ca 850 oC består av kantiga korn som ger en betydlige sämre reologi. Frågan är om detta är en fördel tex vid gjutning av markbetong som ej skall flyta ut för mycket.  Erfarenheter från vägbyggen i Hallstavik ger att dessa kantiga korn ger i packat tillstånd en mycket hög bärighet redan i grönt (=ohärdat) tillstånd.

 

CR 101019

 

Tillbaka

   





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se