Svenska EnergiAskors logga


 

Geotekniskanvändning - Aska i vägar och ytor m.m.

Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik


Geotekniska användningsområden

>> Flygaska i vägar och ytor

>> Slaggrus i vägar och ytor

>> Övrig bottenaska i vägar

>> Flygaska i betong

>> Flygaska vid gruvbrytning

>> Flygaska i oljebergrum

>> Kolaskor

>> Härdning

>> Packningens betydelse

>> Oförbränts påverkan på hållfastigheter

>> Hamnar- stabilisering av muddermassor

>> Stabilisering av sulfidjordar

>> Pannsand som rörgravsand

>> Handböcker

 

Filmen Askvägen
Nedladdning av filmen kan ta viss tid

 

 

En stor potentiell marknad för avsättning av askor finns inom väg- och ytkonstruktion, såsom vägar, parkeringsplatser, industrigolv och avställningsytor . Energiaskor kan användas som ett hållfast byggmaterial i många olika byggen. Vid tillverkning av framför allt markbetong kan aska ersätta cement, vilket också minskar koldioxidutsläppen inom byggindustrin.

I dag används endast en liten del av energiaskorna som byggmaterial för vägar och ytor, men potentialen är betydligt större. Forskning visar att askorna fungerar utmärkt i olika byggprojekt, både tekniskt och miljömässigt.

Miljövänligare betong
Inom tillverkningen av betong kan energiaskorna spela en viktig roll. Ett nytt, grönare recept på betong används nu där så kallad flygaska ersätter cement. Detta gör betongen billigare och mer miljövänlig. Dels för att askan återanvänds och dels för att cementframställningen är mycket energikrävande.

Den nya, gröna betongen används nu framgångsrikt. I Västerås har kommunens energibolag återvunnit aska från fjärrvärmeverket de senaste 20 åren och därigenom sparat miljontals kronor. Askan har använts för att bygga parkeringsplatser, industrigolv och stora avställningsytor för containrar.

Fördelen med askbetong är att den är mycket hållfast och fungerar som ett bärlager på lös lera.

Många års forskning
Flera forskningsprojekt har de senaste åren testat askornas tekniska egenskaper och hur de påverkar miljön vid exempelvis vägbyggen. Resultaten har varit positiva och i dag finns flera vägar som byggts med aska. Exempelvis består delar av motorvägen vid Norrköping (E4) av energibottenaska.

Forskningen visar bland annat att vägar med aska som bärlager är mer tjältåliga och därmed kräver mindre underhåll. Askan kan dock inte användas på vägytan eftersom den inte är tillräckligt slitstark utan riskerar att damma.

Hållbara vägar
Vägar kan också byggas med hjälp av så kallat slaggrus, som är en förädlad bottenaska från hushålls- och industriavfall. Den består, förutom av förslaggad aska i olika storlekar, av sten, grus, porslin, glas och metall. En stor del av metallen har dessförinnan separerats bort.

Forskning visar att slaggrus har mycket liten påverkan på miljön när det gäller utlakning av metaller. Detta har bland annat dokumenterats i ett tioårigt forskningsprojekt i Umeå där en testväg byggdes intill fjällvärmeverket. Både Statens geotekniska institut och Luleå tekniska universitet gjorde mätningar.

Rätt använt kan slaggruset spela en viktig roll som ersättning för naturgrus och bergkross vid vägbyggen. I stället för att göra nya ingrepp i naturen kan återvunnet slaggrus användas för att bygga mindre vägar, med fördel nära fjärrvärmeverken.

Bottenaska kan också användas som fyllnadsmassa vid nedläggning av rör. Då handlar det om en mer finkornig bottenaska jämfört med slaggrus.

Flygaskor ger mer tjältåliga och styva vägar och kan med fördel användas för att stabilisera svaga material till högvärdiga konstruktionsmaterial.

 

 

Tillbaka   Gå in på länkarna till vänster och läs om olika typer av askor inom olika geotekniska användningsområden.

 

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se