Svenska EnergiAskors logga


 

Hanböcker om askor i vägar
-Teknik och Goda exempel

Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik -Hanböcker

Publikation: Alternativa material i väg- och järnvägsbyggnad, Vägverket publikation 2007:110
Väg- och Banverket, Avfall Sverige, Askprogrammet, Svenska EnergiAskor  mfl har gjort en handledning för användning av restprodukter i väg o järnvägar.
Syftet med projektet är att förbättra möjligheten för användning av alternativa mate­rial i väg- och anlägg­ningsverksamhet och därmed spara naturresurser. Målsättningen är en vägledning som kan ligga till grund för att ett gemensamt förhållningssätt skapas till de processer som ska föregå utveckling, användning och åter­bruk av ”nya” material. Vägledningen ska på så vis, oavsett material, ge aktörerna hjälp med processen att hantera frågeställning­arna. 

Vägledningen har 4 bilagor som rör askor:

Handbok Slaggrus i väg- och anläggningsarbeten Maria Arm.  RVF rapport 2006:08 resp SGI Info rapport 2006 18:5
Slaggrus är avfallsbranschens namn på förädlad bottenaska från förbränning av hushålls och
industriavfall i en rosterpanna. Slaggrus ser ut som gråsvart sandigt grus och har liknande fysikaliska/geotekniska egenskaper. Slaggrus i upp till 0,5m tjocka lager i vägar har beräknats ge ringa risk för hälsa och miljö, särkilt under belagda ytor trots att slaggrus håller inte oväsentliga mängder tungmetaller. Även utlakning av sulfat(gips) och klorid skall beaktas vid miljöbedömningar vi användandet av slaggrus.

Handbok övriga bottenaskor väntas komma ut i  SGIs regi under 2010.
Den kommer främst att visa att övriga rostbottenaskor är bra vägbyggnadsmaterial, bättre ju mer sintrad askan är. I laboratoriet uppmätta höga vattenuppsugande värdena har ej visat sig innebär problem i de få goda exempel som redovisas. (OBS olika askor). 
Pannsander från fluidbedförbränning används som fyllnadsmaterial. Sanderna från cirkulerande bäddar är finkornigare dvs sämre än från bubblande bäddar. Om pannsanderna inte är härdande är de bra som rörgravsander tex för fjärrvärmerör. Utlakning av antimon är hindrande för avfallspannsander. (EUs gränsvärden för Sb i grundvatten klaras ej vid moduleringar, men WHOs mer vetenskapligt satta värden skulle sannolikt klaras).

Handbok; Flygaska i mark- och vägbyggnad. Grusvägar
Hanna Munde, Bo Svedberg, Josef Mácsik, Aino Maijala, Pentti Lahtinen, Peter
Ekdahl, Jens Néren Värmeforsk rapport Nr 954 2006 repektive SGI Info rapport 2006 18:4

Handboken visar främst på en rad goda exempel där man på olika sätt med olika trä-, fiberslam- resp trä/torvflygaskor med och utan cement får bra resultat. Dvs ökad tjältålighet och styvhet med ca 4ggr (= Sv EAs bedömning) mindre material när flygaskor ligger i tex förstärkningslager. Ingen negativ miljöeffekt har kunnat påvisas. Askorna ger lätt upphov till damning så de skall ej ligga i ytlager.

Handbok Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande Per Tyllgren 2008 Värmforsk rapport 1054  respektive Avfall Sverige rapport 2008:06.
Slaggrus från avfallsförbränning är användbart som grus i många fall men har inte bergmaterialets hårdhet. Finkrossning av berg är dålig hushållning med en exklusiv råvara. En blandning där slaggruset bidrar till findelen och berg utgör de grövre kornen adderar fördelar och kompenserar brister. Resultatet blir effektivare krossning och ökad nytta av slaggrus.
Se även SBUFs handbok Sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande
Naturvårdsverkets handbok 2010: Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

”Handbokens första och övergripande syfte är att ge förutsättningar för återvinning av
avfall i anläggningsarbeten på ett sätt som är säkert för människors hälsa och miljön.”

Handboken ger bra allmänna råd men inga detaljer om anmälningsärenden och tillståndsärenden. De värden som anges avser fri användning.

Handboken har tagit lång tid att göra. Under dess gång gjorde SGI men stöd av ÅF, IVL Ecoloop och Flyhammar Resurs på uppdrag av olika branschorgan omfattande utredningar som underlag för synpunkter på handboken. De har rapporterats i Avfall Sveriges rapport F2008:04Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten O. Wik, Henrik Bjurström, Peter Flyhammar, Susanna Ohlsson, Håkan Stripple, Yvonne Andersson-Sköld, Jenny Norrman och Thomas Rihm, Per Stein. 2008:
”Miljöperspektivet i Naturvårdsverkets förslag är snävt avgränsat och baseras
på principer hämtade från målet för Giftfri Miljö samt på en lokal riskanalys av potentiellt
toxiska effekter med förutsättningen att materialen ska vara helt utan risk för skadliga miljö och hälsoeffekter. Ansatsen i detta projekt har istället byggt på synen att olika verktyg måste
användas parallellt när det gäller en så komplex fråga som att miljöbedöma hanteringen av alternativa ballastmaterial. De olika systemanalyser som gjorts här kompletterar varandra och
Naturvårdsverkets förslag till kriterier samt belyser frågan om återvinning av alternativa ballastmaterial från olika vinklar. Genom att på detta sätt använda olika miljöbedömningsverktyg och systemgränser har ett bedömningsunderlag erhållits som är mångfacetterat och innehållsrikt, men som när det gäller vissa centrala frågor ändå pekar i samma riktning.”

Rapporten analyserar flöden i Sverige av oönskade ämnen,(bil 1) LCA analyserar värdet av att använda vissa avfall som resurser (bil 3 o 4) och har en spännande riskanalys ( bil 5) bla för vad som ger risk när en konstruktion upphör i sin funktion. Man ser faran i att NVs handbok kommer att leda till att ofarligt material kommer att deponeras och anser att det ej är hållbart om de istället kan användas som resurser.

Handboken anger bara detaljer för när avfall kan användas utan risk och ger dåligt med bra vägledning för material med ringa risk och med större risk än ringa. För det senare fallet skall man med skyddsåtgärder se till att risken blir ringa.

Handboken berör särskilt den svåra frågan om vart avfall tar vägen efter konstruktionens upphörande och vilken risk det kan skapa. Dess frågor har analyserats b.a. i VF- forskrapport 1100 samt ovannämnda bil 5.

Frågan om vart askor tar vägen när dess funktion upphör bör kunna gå att lösa genom att askor i geotekniska konstruktioner registreras i kommunala dataregister och/eller i fastighetsregistret i samband med anmälning/tillståndsärendet. Vid en användnings upphörande eller alternativ användning i framtiden kan då göras en ny miljö bedömning som bekostas av den gamla/framtida användaren eller fastighetsägaren. Lämnas konstruktionen kvar där askan ej ligger i ytan bör en ny miljöbedömning ej behöva göras.

Askor är ej akuttoxiska. Det är för långvarig exponering som man skall bedöma hälsa och miljö. Det finns indikationer på att toxiciteten minskar med tiden. Askor skiljer sig i regel från naturmaterial så att de syns att de är annorlunda. Tillsammans med registrering i fastighetsregister och kommunala register bör risken för en farlig exponering av askor efter konstruktionens upphörande vara låg.

Svenska EnergiAskor delar Handbokens uppfattning att när risken är mer än ringa så är det upp till tillståndsmyndigheten att bedöma om det behövs en ekonomisk säkerhet för att hantera avfallet när konstruktionen upphör. Men att detta ej behövs när risken är ringa eller ännu lägre.

Svenska Energiaskor är tveksam till Handbokens exempel för Material i deponiers skyddsskikt, bl.a för att många av de värden de anger bygger på Holländska försök med ren jord till vilka man tillsatt föroreningar i en farlig form.  Vi ser inte heller vitsen med att under ett växtskikt kräva 75% naturligt organiskt liv ovan en deponi Det kräver organiska material i skyddskiktet som är tveksamt om man vill ha där. Det är en geoteknisk konstruktion i vilken man vill ha en så låg rotaktivitet som möjligt för att skydda underliggande tätskikt och för att inte skapa kanaler för vatten att tränga in i deponin.

 

CR 100302

 

 

 

Tillbaka

   





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se