Svenska EnergiAskors logga


 

Härdning    

Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik -Härdning

Basiska ämnen, åldring och härdning

Bio och avfallsaskor håller höga halter av basiska ämnen främst kalcium. Torv tillsätt ofta som proceshjälpmedel för att minska korrosion och sintring.  I pannor för annat bränsle än rena träbränslen tillsätts ofta kalk för att rena rökgaserna och kalken hamnar då i flygaskorna. De basiska ämnena ger askorna högt pH (ca 12) och de reagera med askornas svavelinnehåll, med sura ämnen i askorna (kiselsyra och aluminiumoxid) samt med luftens koldioxid. De reagerar även med den koldioxid som bildas när organiska material oxiderar vid lagring av fuktiga askor. När de reagerar minskar pH:t.

Ettringit är ett mycket vattenhållande kalcium/aluminiumsulfat som ger snabba bindningar. Det bryts successivt ner till gips (kalciumsulfat) och aluminiumsulfat när pH:t sjunker under ca 11. Gipsen kan kanske ge lite bindningar och anses vara den förening som ger en långsam men kontinuerlig utlakning av sulfater från askkonstruktioner. Aluminiumsulfater är lättlösliga och utlakas snabbare.

Karbonatisering är den naturliga reaktion som snabbast minskar pH:t i askor. Magnesium och kalciumkarbonat ger bindningar av samma slag som i murbruk och är svårlösliga särskilt i basiska miljöer. Natrium och kaliumkarbonat är lättlösliga. Kabonatisering ger ingen hållfasthet för bottenaskor,  kanske för flygaskor.

 

En blandning av Söderenergis olika flygaskor har härdat till ett mycket tätt och hårt tätskick på deponin i Tveta.

Ju högre temperatur askor har bildats vid ju högre aktivitet har kislet i askorna. Dvs ju högre förbränningstemperatur ju mer renodlat  bör askorna fungera  som puzzolana (cementliknande) material.

Askkemin med tonvikt på puzzolana bindningar beskriv ganska väl och har undersökts i Värmeforsk rapport 940 : L.Fjällberg, B. Lagerblad, H. Mossberg Bustnes och H. Bjurström: Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark.Man fann dock inte riktigt det samband mellan kiselhalt och hållfasthet på härdade pellets som man var ute efter. (eller att gör ett tätt ytskikt för att fördröja utlakning).

Rapporten rekommenderar sk enkla muggprov för att testa härdningsegenskaper. Dvs aska + vatten och ev bindemedel blandas i en enkel  mjuk plastmugg. Blandningen ges önskad packning och täcks med plastfolie. Man trycker på muggen då och då och noterar när blandningen blir hård dvs härdar. Det ger en god uppfattning om askans härdningsegenskaper.

Det finns indikationer på att många askor har (mycket) långsamma bindningsmekanismer av puzzolan karaktär. Exempel är Bravikens rostflygaska för stabilisering av gruvsand V-F rapport 862 2004 Användning av askor från förbränning med returpappersslam inom gruvindustrin Erik Nordström, Mattias Holmström Tomas Sandström. jämte rostflygaskor från EO.N Norrköping när de släpps ner i vatten i ett fd oljebergrum. Vattenfalls pulverflygaska har en långsammare härdning än till synes identiska askor från Mälarenergi. Kan det vara fråga om att upphettningen till ca 1100 oC kan ge just långsamma puzzolana egenskaper? 

Pannsander, dvs bottenaskor från fluidbedpannor matas i regel ut torra. En del av dem har härdande egenskaper.

Rostbottenaskor släcks i vattenbad och anses inte ha märkbara härdande egenskaper.  Men enligt erfarenheter från SYSAV (källa R Grönholm) så blir gamla slaggrushögar hårda och kan ha negativa rasvinklar samt att den tendensen finns även på måttligt gamla högar. Slaggrusvägar de kört mycket på blir mycket hårda och måste spettas och/eller grävas ut med grävmaskin när de skall rivas. Se bild. Det visar dels på packningens betydelse och dels att det finns någon form av härdningsmekanism kvar trots att de släckts i vatten.

 

CR100429

Tillbaka





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se