Svenska EnergiAskors logga


 

Stabilisering av sulfidjordar

Askanvändning
Användningsområde: Geoteknik
-Sulfidjordar

Djupstabilisering i sulfidjord – laboratorie- och Fältstudie Mattias Andersson, Yvonne Rogbeck Bo Westerberg SGI Vari 597 2009

Denna rapport från SGI och Ramböll/LTU var ett uppdrag att först i laboratorium och sedan i fält undersöka hur sulfidjord kan stabiliseras i samband med utbyggnad av Botniabanan delen Stöcke-centrala Umeå. Baserat på positiva stabiliseringar i Finland med blandningar som håller kolflygaska gjordes försök med blandningar av cement och CFB-flygaska från Hallsta pappersbruk. I Hallstavik eldades bla en del slammer med högt innehåll av krita (finmald kalksten) och kaolin, så högt att man inte fick sintringsproblem. Den tillförda fältspatsrika kvartsanden nöttes ut och hamnade i flygaskan dvs man erhöll ingen bottenaska utan allt blev flygaska. Storleksordningen 80-85% av askan bestod av mineraler, dvs bränd kalk, kaolin och sand, resten vedaska.

Askan kom in sent i projektet så den var ej med i ansökan om miljötillstånd för fältförsöken. Askan var m.a.o. bara med i laboratorieförsöken. Man testade bara med 250 kg 50% cement 50% flygaska per m3 jord. Resultaten var positiva och jämförbara med positiva blandningar med cement, kalk, Merit och gips.

Utdrag ur Värmeforskrapport 953 2006 Erik Kärrman, Susanna Olsson, Ylva Magnusson, Anna Peterson: Miljösystemanalys för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande:

Stabilisering av sulfidjordar, Uppsala.
Sulfidjordar har dålig bärighet vilket innebär att de vanligtvis schaktas bort vid anläggningsarbete. Ett problem är dock att om sulfidjorden kommer i kontakt med
luft orsakas försurning vilket kan resultera i en utlakning av sulfider och järn (Mácsik, personlig kommunikation). Ett samarbete mellan JM, Bjerking och Vattenfall Värme Uppsala resulterade i ett pilotförsök där man stabiliserade uppschaktade sulfidjordar med bottenaska från torvförbränning. Försöket innebar att man kapslade in jorden i aska. Först placerades ett lager bottenaska på marken. Detta täcktes sedan med en blandning av sulfidjord och bottenaska och slutligen täcktes även högen med ett lager bottenaska. Efter en vecka startade man en omblandningsprocess för att infiltrera syre i högen. Askans höga pH medför en ökning av pH hos den sura sulfidjorden och på så vis minskas risken för utlakning. Totalt användes 200-300 ton torvbottenaska.

 

 

CR 100819

 

 

 

 

Tillbaka

   





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se