Svenska EnergiAskors logga


 

Klorider och sulfater

Miljöfrågor
klorider och sulfater

Allmänt

Biobränslen och avfall håller både klor och svavel. Vid förbränning  hamnar dessa i förbränningsresterna, askorna som klorider och sulfater. Dessa ämnen är ej farliga och inte ens höga halter medför klassning som farligt avfall enligt avfallsförordningen.

Däremot kan de göra dricksvatten osmakliga och därmed otjänliga så det finns begränsningar i utlakning av klorider och sulfater i deponiförordningen. Både klor och svavel är essentiella och viktiga näringsämnen för växter och djur.

Kloriderna är lättflyktiga och en hel del följer vid förbränning med rökgaserna t.ex. i form av KCl och HCl .

KCl är något som skall undvikas vid förbränningen, det sätter sig på pannväggar och överhettare och korroderar dessa. För att undvika detta tillsätts vid behov svavel för att binda kalium till det betydligt mindre korrosiva K2SO4  och kloriden går då som HCl till rökgasreningen där det neutraliseras. Där tillsätts kalk ofta även för att binda svavel i huvudsak till gips CaSO4. Rökgasreningsresterna benämnes RGR eller flygaskor där RGR används är vanligt vid förbränning av avfall och är ofta farigt avfall med relativt höga halter av klorider, sulfater och tungmetaller. I första hand återfinns kloriderna med alkalijonerna Na, K och Ca som motjoner medan tungmetallerna mer är bundna i blandoxider. Sulfaterna är även de bundna till alkalijoner, mest i form av gips.

Barium binds hårt till svårlöslig sulfat BaSO4 som bla. används som kontrastmedel vid magröntgen. Det barium som analyseras som lösigt barium är med mycket god sannolikhet i form av små ofarliga partiklar av bariumsulfat eftersom det alltid finns sulfat i överskott i samband med utlakning från askor. Partiklarna är  så små och runda att de passerar ett 0,45um filter, varvid de enligt praxis anges som lösta joner fast de är partiklar.

Bottenaskor kan hålla en hel del gips men även klorider. Klorider samt Na- och K-sulfater är lättlösliga och lakar snabbt ut. Gips är mer svårlösligt och ger utlakning av sulfater under lång tid.

Slaggrus

Konstruktioner av slaggrus kommer alltid laka ut både klorider och sulfater. Därmed skall konstruktionerna byggas så att salterna ej kan kontaminera skyddsvärt grundvatten. Det går att göra.  Se Värmeforskrapport 1084 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av slaggrus som förstärkningslager 2009 Peter Flyhammar. För slaggrus som ligger under en belagd yta och ingen vattengenomströmning kommer utlakningen ske mycket långsamt genom diffusiv utlakning genom fuktigt slaggrus till konstruktionens kanter där utlakningen är snabbare. Se Värmeforskrapport 964 Projekt Vändöra -En studie av långtidsegenskaper hos en väg anlagd med bottenaska från avfallsförbränning 2006 David Bendz, Maria Arm, Peter Flyhammar, Gunnar Westberg, Karin Sjöstrand, Martin Lyth och Ola Wik.

Rökgasreningsprodukter RGR

RGR från förbränning av industri och hushållsavfall håller ibland för höga halter av klorider för att ens få läggas på deponier för farligt avfall även om man får dispens med 3 ggr högre värden än gränsvärdena.  Därmed får inte dessa RGR inte deponeras på en ytlig deponi inom EU.

Möjligheter för RGR med för höga halter av klorider och sulfater.

Användning  -Langøya-saltgruvor-oljebergrum-neutralisering av gruvrester

Vid användningar behöver myndigheter inte kräva att deponeringsreglerna följs.

En utmärkt användning och som används av några svenska förbränningsanläggningar är att neutralisera järnhaltig restsvavelsyra på ön Langøya i Norge .
En annan som dessutom kombinerar med att det är ett djupförvar i kloridhaltig omgivning är att stabilisera svaga pelare i tyska saltgruvor 700m under jord, Detta är dock för dyrt för svenska anläggningar

Se PM Rökgasreningsrester till Langøya och saltgruvor.

En tredje möjlighet är att återställa svenska oljebergrum. Se rubrik återställande av oljebergrum.

En fjärde är att neutralisera sura gruvavfall enligt en idé från ett Avfall Sverige projekt. Se rubrik flygaska vid gruvbrytning och behandling av dess restprodukter.

Rening

Anläggningar som ligger vid en recipient som tål klorider och sulfater kan överväga att göra som Sundvall Energi: Det tvättar RGR:n och har tillstånd att under kontroll släppa ut det klorid och sulfathaltiga tvättvattnet i havet. Och sedan deponeras den tvättade  RGRn på en deponi för icke farligt avfall. Gipsutfällningar gjorde att det tog tid att trimma in anläggningen. Askprogrammet har ett projekt för att utvärdera metoden bl.a. för att vissa oönskade ämnen som molybden följer med tvättvattnet.

Icke farligt avfall får läggas på icke farlig avfall deponi även med höga kloridhalter.

Deponiförordningen säger att om ett avfall klassas som icke farligt enligt avfallsförordningen får det läggas på en deponi för icke farligt avfall utan att det görs mer undersökningar. Ett icke farligt avfall med höga halter klorider och sulfater kan m.a.o. läggas på en deponi för icke farligt deponi.
Enligt avfallsförordningen klassas RGR från avfallsförbränning med enkel ingång som farligt avfall medan motsvarande för samförbränning klassas med dubbel ingång dvs som icke farligt avfall om de ej håller farliga ämnen. Alla RGR från sk avfallsförbränning i Sverige håller inte så höga halter av farliga ämnen att det av den anledningen måste klassas som farligt avfall.

Och enligt EU - juridisk mening har vi i ingen avfallsförbränning i Sverige utom för SAKAB. EUs generaladvokat har 2009 konstaterat vid en prövning begärd av Miljööverdomstolen, att även för anläggningar som är byggda för och bara eldar industri och hushållsavfall är samförbränningsanläggningar när huvudsyftet med förbränningen är att utvinna energi.

Så håller en RGR ej farliga ämnen som gör att den skall klassas som farligt avfall kan den deponeras på en deponi för icke farligt avfall oavsett hur mycket klorider och sulfater den håller.

 

CR 101217

 

 

 
     





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se