Svenska EnergiAskors logga


 

Frågor och svar

 

Här har vi sammanställt en mängd vanliga frågor och svar om Askor.

-Vad är energiaska?

Aska är mineraliska resten inklusive föroreningar, tillsatser och ofullständigt förbrända delar som återstår efter en förbränning. Med energiaskor menas askor från förbränning av fasta bränslen där huvudsyftet är att producera energi.

-Hur mycket aska, och på vilket sätt kommer till användning i Sverige ?

I Sverige produceras ca 1,7milj ton askor varje år. Av det används huvudelen för att sluttäcka deponier samt mindre volymer för att återföra näringsämnen till skogen samt för att bygga vägar mm med

-Vad är det för skillnad på flygaskor och bottenaskor?

Askor faller ut på olika ställen i pannorna. De större partiklarna som faller ut på botten av pannorna, ibland på lite olika ställen, är bottenaskor. De partiklar som är fina nog att följa med rökgaserna och som filtreras bort mot slutet av processen är flygaskor. Dessa finkorniga flygaskor håller ofta lite högre halter av oönskade föroreningar än de lite grövre bottenaskorna.

-Anses askor vara ett avfall?

Ja, men vissa askor, framför allt vissa utländska kolaskor med goda cementliknande egenskaper behandlas som (bi)produkter.

-Är rökgasreningsprodukter askor?

Man brukar betrakta blandningar av rester från tillsatser i rökgasreningen och flygaskor som flygaskor. Detta gäller ibland även rena rökgasreningsrester.



-Vilka askor används till skogsgödsling? Är det dyrt? Hur gödslar man?.

Askor från uttag av skogsbränslen, dvs grenar och toppar från avverkningar ska enligt Skogsstyrelsen återföras till skogen för att kompensera uttag av näringsämnen och basiska ämnen. Mognade fluidbed flygaskor är de som bäst uppfyller Skogsstyrelsen rekommendationer. Kostnaden ligger på storleksordningen 1000 kr/ton torr aska. Spridningen sker med skotare med tallriksmatare. I Finland sker lönsam skogsgödsling av torvskogsmark även med helikopter.

-Om man eldar både skogsbränslen och returträ samtidigt, kan man använda flygaskan till skogsgödsling?

Det kan gå om returträt är väl sorterat. Men ofta blir halten arsenik för hög.

-Kan man använda torvaskor till skogsgödsling?

Ja men huvuddelen av askan skall komma från skogsträ.

-Vad krävs för att byta ut de ändliga resurserna naturgrus och bergkross mot bottenaska/ slagg i ex anläggningsarbeten?

Ett stort och ihållande intresse från både askägare och användare.


-Är aska/slagg ur teknisk synvinkel lika bra som naturmaterial?

Flygaskor har cementliknade egenskaper och ger betydligt bättre egenskaper än vanlig ballast t.ex. vad gäller stabilitet och tjältålighet.
Bottenaskor och slagg från rosterpannor är mycket lättpackade och ger ca 70% lägre hållfasthet än bergkross men samtidigt 70% lägre volymvikt. Bättre egenskaper ju mer förslaggad askan är.


-Vilka myndigheter måste kontaktas och vilka tillstånd behövs för att få använda en aska för t.ex. skogsgödsling eller ett vägbygge?

Om användaren har fog för att anse att det är ringa risk för hälsa och miljö skall denne komma in med en anmälan till kommunen. Kommunen skall därefter ge ett utlåtande inom 6 veckor. Lämpligt är att har en bra dialog i god före anmälan inte bara med kommunen utan även med andra berörda som parter som tex grannar. För skogsåterföring sker anmälan i regel via Skogsstyrelsen.

Om det behövs skyddsåtgärder för att ringa risk skall uppnås krävs i regel att tillstånd beviljas av länsstyrelsen.

- Krävs någon uppföljning med t.ex. vattenprover av exempelvis utlakning och liknande?

Tillståndsmyndigheten avgör om uppföljningar krävs. Ofta kräver man omfattande uppföljningar för att lära känna en aska och att uppföljningar inte krävs om man har god erfarenhet av liknade användningar av askan.


-Är askor och slagger från sopförbränning giftiga?

Gift är en fråga om dos och tillgänglighet. Tillgängligheten beror dels på i vilka faser som respektive ämnen föreligger och hur de används. Mognade slagger från avfallsförbränning har visat sig ha låga utlakningar av tex tungmetaller. Ekotoxförsök har visat att 6 månaders mognat slaggrus inte är ekotoxiskt pga giftiga ämnen. Däremot har de visat sig ha viss ekotoxeffekt pga näringsämnet kalium. Enligt en plausibel teori beror det på att kvoten mellan natrium och kalium är för låg – och den kvoten justeras snabbt och naturligt i naturen.

-Är några träaskor giftiga?

Träaskor är inte giftiga men färska har de så högt pH att de är frätande.

Undantag finns:
Enstaka träd som växt tex på bly/zinkmalm lär kunna hålla väl höga halter av dessa ämnen. Det kan ske anrikningar av tungmetaller i vissa träflygaskor av bla naturligt kadmium så att de är olämpliga för askåterföring. Om arsenikimpregnerat trä blandas med skogsträ kan arsenikhalten bli hög. Detta kan även gälla för träd som växt på mark med hög halt arsenik.


-Kan man utvinna metaller och/ eller andra värdefulla kemikalier ur askor?

Man utvinner en hel del metalliska material som järn, koppar aluminium och rostfritt från slagger från avfallsförbränning. Men det går att utvinna mer. Kemisk utvinning är svårare- men zink utvinns i Schweiz från avfallsflygaskor. Det finns projekt som studerar kemisk utvinning av koppar respektive fosfor ur askor. Problemet är att konkurrerande utvinningar bygger på stora volymer av mineral med fördelaktiga egenskaper.

- Vad gör andra länder med sina askor?

Kolflygaskor används i stor uträckning som ersättning för portlandcement i stora konstruktioner. I Bla Holland och Danmark används bottenaskor från avfallfsörbränning som konstruktionsmaterial enligt godkända regelverk.

-Varför skickar man en del askor till ön Langöya i Oslofjorden för omhändertagande? Vilka askor skickas dit?

I södra Norge utvinns mineralet illmenit( FeTiO3) för tillverkning av titandioxid. För att bli av med järnet slår man svavelsyra på mineralen och får en restprodukt av järnhaltig svavelsyra. Ca 200 kton/år. Denna måste neutraliseras till en deponerbar gips, Järnhalten bidrar till att denna gips binder tungmetaller. Neutraliseringen kan ske med bränd kalk eller lämpligare med avfallsflygaskor. Gipsen deponeras i ett kalkbrott och den salthaltiga lakresten pumpas under kontroll ut i Olsofjorden. Även djurlivet utanför Langøya kontrolleras på tungmetaller. Även andra askor och restprodukter kan var lämpliga men det är mest ekonomiskt att använda avfallsflygaskor som är dyra att deponera och ofta håller en så hög halt av vanligt koksalt att de inte får deponeras inom EU.

-Utomlands används vissa askor i cement. Gör vi det i Sverige? Om inte varför?

Vissa kolflygaskor har bra cementegenskaper. De härdar under lägre värmeutveckling än Portland cement. De används därmed företrädesvis för stora konstruktioner för att undvika värmesprickor. De används även i Sverige.
( Bla sannolikt i ett sent skede för tunneln genom Hallandsåsen)





 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se