Svenska EnergiAskors logga


 

Ny metod återvinner metall ur aska

 

1. Kopparrör 2. Flygaska från avfallsförbränning 3. Lakvätska från aska lakad med ammoniumnitrat. Koppar-ammin-komplex ger den vackra blå färgen, ju blåare desto mer Cu i lösningen.

 

Det kan finnas mer koppar i askan som blir kvar när hushållsavfall förbränns än det gör i den malm som tas upp vid gruvbrytning. Forskaren Karin Karlfeldt Fedje har kommit på ett sätt att återvinna kopparen ur askan.
– Varför inte göra någonting bra av ett problem? Att utvinna och återanvända den koppar som finns i askan sparar både pengar och miljö, säger hon.

– Min drivkraft var att hitta en lösning och göra askan så ren som möjligt – för kommande generationernas skull, säger Karin Karlfeldt Fedje. Hon är forskare på avfalls- och återvinningsföretaget Renova i Göteborg men har också en halvtidstjänst som forskarassistent på Chalmers tekniska högskola.

I laboratoriet utvecklade Karin Karlfeldt Fedje en metod att tvätta flygaska och att ur lakvätskan extrahera koppar som på så sätt kunde återanvändas. I vissa försök lyckades hon få ut hundra procent av all koppar som fanns i askan.

 

- Det finns en lång rad metaller i mycket av det vi eldar; plast, leksaker, trä och papper med färgpigment, textilier och mycket annat.Teoretiskt kan i princip alla metaller i askan återvinnas eftersom de är oförstörbara. Jag ser en jättepotential här, säger hon.

I dag löser flera svenska kraftvärmeverk sitt flygaskproblem genom att skicka askan till Langöya i Norge. Där fyller askorna ut ett kalkbrott och används för att bilda ett slags gips så att ingenting läcker ut. Vilket i och för sig är en bra neutralisering av en annan restprodukt - men inget tillvaratagande av metaller och även kostsamt, vilket inte är hållbart i längden. Karin Karlfeldt Fedjes forskning visar på stora möjligheter att dels återvinna metaller ur aska dels att rena askorna.

– Om utvinningen av koppar från aska skulle införas här finns det potential för att Sverige skulle kunna spara mycket. Det pågår också arbete med att få ut andra metaller.

Karin Karlfeldt Fedje trodde länge att hon var ensam om sin utvinningsteknik. Men det visade sig att ett forskarlag i Schweiz kommit på samma metodik – men de har koncentrerat sig på att utvinna zink ur askan.

– De är världsledande. En av deras drivkrafter har varit att det kostar tre gånger så mycket att deponera aska i Schweiz jämfört med i Sverige. Schweizarna ligger ett stort steg före Sverige eftersom de nu har en industriell anläggning för utvinning av zink från aska – och som är kommersiellt lönsam.


 

Karin Karlfeldt Fedje, forskare på avfallsoch återvinningsföretaget Renova samt forskarassistent på Chalmers tekniska högskola.

 

 

 



Tillbaka

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se