Svenska EnergiAskors logga


 

Askors miljöfara bedöms olika beroende på testmetod

 

Doktorand Sara Stiernström studerar ekotoxeekt på brackvattenräkan Nitoctra Spinipes i olika utvecklingsstadier.

Doktorand Sara Stiernström studerar ekotoxeekt på brackvattenräkan Nitoctra Spinipes i olika utvecklingsstadier.

 

Om man bara tar hänsyn till innehållet i askorna från förbränningsanläggningar överdrivs ofta dess miljöfarlighet. Tungmetallerna i den vätska som lakats ut från askan behöver inte betyda någon miljöfara eftersom de inte alltid tas upp av djur och växter.

– När testerna fått miljömässigt negativt resultat har det ofta berott på höga halter av kalium och inte av tungmetaller. Kalium är inte klassat som miljöfarligt och borde inte ensamt kunna göra att askan betecknas som miljöfarlig, säger Sara Stiernström, doktorand på Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), vid Stockholms universitet och som forskar om askor.

Askors miljöfarlighet bedöms olika beroende på vilka metoder som används för att testa dem. Det har forskare vid Stockholms universitet i samarbete med Statens geotekniska institut kommit fram till. Forskarna har dels analyserat askornas innehåll av metaller, dels testat hur lakvätskan från askor påverkar växter och djur. Det har då visat sig att antalet askor som klassificeras som farliga kan variera kraftigt.

– Genom att först laka ut askan och sedan testa lakvätskan på djur och växter tar vi hänsyn till mycket mer än bara askans innehåll av metaller. Denna metod tar hänsyn till utlaknings-egenskaper, samverkanseffekter mellan ämnen och ämnens tillgänglighet för djur och växter, säger Sara Stiernström.

 

Hur askorna ska klassificeras kommer att bestämmas när EU:s avfallsdirektiv nu ska skrivas om.

I dag saknas dock sådana kriterier i direktivet. För att få fram eller ge förslag till sådana har de svenska forskarna undersökt flyg- och bottenaskor från ett stort antal förbränningsanläggningar.

– I slutändan kommer det här att påverka hur stor mängden av farligt avfall blir, säger Magnus Breitholtz, docent på ITM.

Bland annat har forskarna funnit att en åldrad bottenaska skulle kunna användas som konstruktionsmaterial utan fara för miljön. Behoven att hitta lämpliga användningsområden för askor växer i takt med att mängden avfall i samhället ökar.

– Ett större perspektiv på askproblematiken är önskvärt. En av de största inkörsportarna för farliga ämnen är import av varor från länder utanför EU. Så länge inget görs åt inflödet av farliga ämnen, kvarstår problemen i slutet på kedjan, konstaterar Magnus Breitholtz.

__________________________________
För mer information läs rapporter och artikel;

- Improved understanding of key elements governing the toxicity of energy ash eluates, S. Stiernström, M. Lindéa, K. Hemström, O. Wik, E. Ytreberg, B.-E. Bengtsson, M. Breitholtz, Waste Management. Available online 8 January 2013

- Värmeforsk rapporter: 1208, 1197, 1092

- Avfall Sverige F:2011:4

 

.

Magnus Breitholtz, docent på ITM.

 

 

 



Tillbaka

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se