Svenska EnergiAskors logga


 

Miljövänligare soptipp med täcke av aska

 

På Lilla Nyby, några kilometer utanför Eskilstuna, använder man sig av en blandning av aska och slam som tätningsmaterial.

 

Att täcka deponier är mycket viktigt för att undvika att näringsämnen, tungmetaller, organiska gifter och växthusgaser läcker ut. Eskilstuna Energi och Miljö använder nu en metod där aska och avloppsslam, en blandning som kallas FSA, förvandlas till ett utmärkt material för att sluttäcka en soptipp. Metoden spar både pengar och miljö.

Varje år producerar Eskilstunas kraftvärmeverk 5 000 ton aska och avloppsreningsverket 9 000 ton rötslam. Verket eldas med rester från skogsbruket, så kallat grot.

Att deponera restprodukterna aska och slam på deponi kostar mycket pengar. Dels ska avfallet täckas med tätskikt av t.e.x. dyra gummi- eller plastmattor, dels tillkommer en deponiskatt.

För tio år sedan började Eskilstuna Energi och Miljö arbetet med att försöka återanvända avfallet. Detta skedde på soptippen Lilla Nyby, som ligger några kilometer utanför Eskilstuna, och har en yta på 33 hektar.

– Vi började testa metoden att blanda askan med slammet 2002 för att använda detta som ett tätningsmaterial för en sluttätning av Lilla Nyby. Vi ville försäkra oss om att tekniken höll för
 

Naturvårdsverkets hårda miljökrav och att den gjorde det under lång tid, säger Magnus Jakobsson, produktionschef på Eskilstuna Energi och Miljö.

Aska och slam måste blandas och hanteras mycket exakt beroende på avfallens karaktär. Tätningsskiktet av aska och slam läggs över deponin. Därefter läggs ett dräneringsskikt och slutligen ett lager med schaktningsmassor.

Metoden testades på en försöksyta under två år. Ett tjugotal kärl placerades ut för att samla upp eventuellt lakvatten. Efter de två åren togs borrprover för att kontrollera om tekniken höll måttet. Det gjorde den – med råge.

– Vi kommer nu att sluttäcka en och en halv till två hektar om året på detta sätt. När allt är klart om tio, femton år är vår ambition att de näringsämnen och mineraler som finns i avfallet ska kunna återföras och användas i jordbruket och skogsbruket, säger Magnus Jakobsson.

Hur mycket pengar kommunen sparar genom att förvandla ett problem till en lösning vill Magnus Jakobsson inte avslöja. Men att göra sig av med aska från kraftvärmeverk kan kosta stora pengar. Om täckningen hade gjorts med den konventionella metoden skulle merkostnaden enbart för tätskiktet ha uppgått till 20–30 miljoner kronor.

– Låt oss säga att vi både sparar mångmiljonbelopp och miljön, avslutar Magnus Jakobsson.


Mer information om Aska/avloppsslam som tätskikt på deponi Lilla Nyby i Eskilstuna.

 

.

Magnus Jakobsson produktionschef på Eskilstuna Energi och Miljö.

 

 

 



Tillbaka

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se