Svenska EnergiAskors logga


 

Notat från Ash Utilisation 2012

Värmeforsk brukar avsluta varje 3-årsperiod av Askprogrammet med en konferens, så också i år men nu för första gången som en internationell konferens 25-27 januari i Stockholm. Det var en bra anslutning med 130 personer varav ca 30 st internationella deltagare från 16 länder.  Se presentationer och proceedings på www.varmeforsk.se

Före den egentliga konferensen ledde Monica Lövström en workshop om de pågående EU-förhandlingarna om vad som skall vara farligt avfall. Om en aska blir klassat som farligt avfall är det i praktiken omöjligt att finna bra avsättningar för askan även om en användning innebär ringa risk för hälsa och miljö. Ofta är askornas innehåll av CaO som ger möjligheter till bra användningar. Det var en samsyn om att högt pH-värde pga av CaO ej skall vara grund för att klassa ett avfall som farligt avfall - det ger inget ökat skydd utöver arbetsmiljöregelverken. Under konferensen meddelade näringsdepartementets Sven–Olov Ericson att han efter workshopen deltagit i en telefonkonferens under vilken detta synsätt delades av så många länder att det kan få genomslag. Andra källor anger att det finns starka krafter för att alla askor med pH över 11,5 skall klassas som farligt avfall. Frågan avgörs sannolikt i under juni 2012.

På Askkonferensen framfördes många bra presentationer och posters om brett skiftande områden under ett mycket bra ordförandeskap av Lars Strömberg Vattenfall.
Ett par föredrag inklusive minst en poster behandlade avfallsförordningen – att Värmeforskmodellen med referenssubstanser bör fungerar bra även i framtiden i samband med CLP. CLP är den relativt nya kemikalielagstiftningen som avfallsförordningen skall baseras på. CLP kan försvåra användningar men även innebära möjligheter. Tex att det blir lättare att ta hänsyn till de nya svenska rönen angående ekotox som framfördes av ITM Stlms Universitet:  Bioaskor och slaggrus är inte ekotoxiska pga ekotoxiska ämnen. Outspädda lakvatten kan ha ekotoxiska effekter pga av näringsämnen som kalium och i viss mån kalcium men det bör inte medföra en klassning som farligt avfall. Försöken är gjorda på salttåliga organismer. En poster berörde att referensubstanserna i Värmeforskmodellen enligt en ny rapport  är tillräckligt försiktigt valda för krom, nickel och zink. Det kan vara aktuellt att gå över till mindre farliga referenssubstanser för dessa ämnen.

Att använda askor där det går med hänsyn till hälsa och miljö är ett växande område i linje med EUs avfallshierarki. Ett föredrag framhöll att bedömningar om ask- användningar bör göras med LCA-utvärderingar som sträcker sig utanför det lokala planet. Ett par föredrag berörde vad som pågår förutom i Sverige bl.a. i Holland, Finland, Danmark och Österrike.

Lunds Universitet fick pris för bästa poster pga av att den var lättläst, hade en klar slutsats och att den ”omvandlade” ett problem med vätgasutveckling från slaggrus från ett problem till en möjlighet.

Några föredrag berörde möjligheterna att utvinna metaller antingen fysiskt eller kemiskt ut avfallsaskor. Andra att askor kan användas i samband med betong och spackel. 

Att bygga med, göra långtidsförsök med samt att förbättra kvaliteten för slaggrus var det några föredrag som belyste. Slaggrus ger i praktiken ingen mätbar eller låg utlakning av tungmetaller mm. Slaggrus i väg mm ger utlakning av klorid och sulfat. Detta skall och kan man ta hänsyn till så att man ej skadar grundvatten. Internationellt anses utlakning av Cu samt kanske molybden,  selen och antimon var kritiska. Gränsvärdet för antimon bör inte vara ett problem som det baseras på ett vetenskapligt väl lågt värde i EUs dricksvattenkriterier.  En tidigare rapport har visat att 95% av Cu binds i så stor organiska molekyler att det inte är toxiskt i lakvatten från slaggrus.(Sannolikt gäller det även när det tex når en sjö, men det är ej visat).

Ett föredragshållare var bekymrad över att utlakning av barium för en pappersindustriaska klart översteg kriterierna för att kunna läggas på inert deponi.  Men för askor kan barium aldrig vara ett problem för hälsa och miljö i och med att det alltid finns överskott av sulfatjoner. Då bildas alltid inert bariumsulfat. Bariumsulfat är så inert att det sväljes som kontrastmedel vid magröntgen.

Ett flertal fördrag berörde askor från olika källor som näringsämne för skog, åker samt kompost. Skogsstyrelsen framhöll hur viktig askåterföring är för att behålla näringsstatusen i de svenska skogarna när man tar ut biobränslen (grot) ur skogen. Andra föredrag visade att aska ger hög tillväxt på dikad torvmark och att det finns indikationer på att utsläppen av växthusgaser då minskar.

Ett flertal föredrag behandlade att flygaskor är lämpade för att stabilisera jordar, dåliga vägmaterial och mudddermassor till utmärkta konstruktionsmaterial.  Rätt vattenkvoter,  gärna åt blöta hållet är viktiga dels för att ge optimal packning och dels för att det skall finnas vatten tillgängligt för kemiska reaktioner både på kort och lång sikt.  Rätt använda ger flygaskor låg hydraulisk konduktivitet och det tar mycket lång tid innan första vattendroppen passerar genom ett lager av flygaska - särskilt om flygasklagret lagts ut lite för torrt. 50 år nämndes  i diskussionen men är väl lite extremt. Vattenfronten går igenom asklagret med 3 mm/år om konduktiviteten är 10-10 m/s vilket i vissa fall kan uppnås vid härdningen. (Mer normal konduktivet är 10-8 till 10-9 m/s).

Hur askor kan lagras berördes av fyra föredrag, bla att det bör gå att lagra askor på en vändplan i skogen före askåterföring. Vid lämplig lagring utomhus i hög behåller flygaskor så stor del av sina bindande egenskaper att de fortfarande går att användas för stabilisering av mudder massor.

Bergskraft redogjorde för sina inledande försök för att täta och neutralisera gamla sura tungmetalläckande varphögar genom att injektera flygaskor i dem.
UK och Belgien har kommet långt med landskriterier att göra askor till produkter (End of Waste). Den pågående nordiska utredningen har funnit att är svårt att göra generella regler utan man kommer sannolikt med förslag på olika kriterier för olika ändamål och konstruktioner.

Paneldiskussionen var mycket givande och bla framfördes att för att lyckas långsiktigt bör entreprenörer redan nu ges möjligheter att från grunden bygga upp en lönsam verksamhet på bra användningar av askor.  Nu hindras detta av att det är för lätt och för lite kostsamt att använda askor som konstruktionsmaterial på deponier. Men denna möjlighet är på väg att minska kraftig i takt med att allt fler deponier blir sluttäckta

 





Energiaskor 2012-02-13

 

Till alla nyheter

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se