Svenska EnergiAskors logga


 

"Lukten av pengar"- om avfallseldning

SvD:s journalist Jacob Bursell skriver i artikeln ”Lukten av pengar” om avfallsförbränning i Stockholm.

Han skriver om hur synen på sopor har ändrats. Förr lades soporna på hög och ”glömdes bort”. Eftersom det nästan enbart bestod av organiskt material förruttnade det. Mot slutet av 1800-talet provade man annat som när bolaget ”Särimner” lät 2000 grisar böka runt på Lövstatippen. Idag består avfallet i hög grad av plast, papper, förpackningar. Vi deponerar inte utan i stället sker så kallad energiåtervinning där avfallet eldas och värmen utnyttjas till uppvärmning.

Bursell besökte Högdalenverket och skriver att soporna eldas i ett inferno  och man får värme men också giftig aska och slagg. Enligt energibolagen innebär avfallseldning att man renar systemet från giftiga ämnen som om de hade deponerats skulle läckt ut från deponierna. Sopornas förpackningar, plast och blöjor har blivit ett bränsle precis som olja och kol.

Avfallseldarna tar betalt för att ta emot avfallet och sedan säljer man värmen till förbrukarna. Mottagningsavgiften har tidvis varit så hög som 1000 SEK/ton men är nu nere i ungefär 500 SEK/t.  Det svenska avfallet räcker inte helt till utan avfall importeras från till exempel Norge och Italien. Idag finns 30 avfallspannor i Sverige och det byggs fler. Bursell skriver att anledningen är att avfallseldning är en ”guldgruva” för energibranschen. Stockholms Stad betalar Fortum 90 miljoner per år i mottagningsavgifter och till detta kommer för själva sophämtningen. Värdet på energin som Fortum säljer är drygt 1,6 miljarder. Bursell undrar varför man inte får betala för soporna utan i stället tar man ut mottagningsavgifter? Bolagen säger däremot att kostnaderna för omhändertagandet är höga. Bara kostnaden för rökgasrening utgör hälften av investeringen i en avfallseldningsanläggning.

Bursell skriver att energibolagen pratar mycket om miljöanpassad energi men talar tyst om giftig aska och slagg. Denna går till t.ex Ragn Sells anläggning i Högbytorp där Högdalens flygaska blandas med askor från Värtanverket och Högbytorps lakvatten och blir en ammoniakosande betong. Denna betong kan ej nyttjas som anläggningsmaterial utan den slutförvaras på Högbytorp. Slaggen som ser ut som ett grus är belamrad med skrot renas på metaller som säljs och resten används som täckmaterial å deponin. Ragn Sells tar ungefär 200 SEK per ton aska som omhändertas.

 


Energiaskor 2012-08-22

 

Till alla nyheter

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se