Svenska EnergiAskors logga


 

Förglasning av aska för bättre miljöegenskaper

I Japan är utrymmet begränsat, och det är inte lätt att hitta mark för deponier. En bättre lösning är att använda askor i anläggningsarbeten, t ex vägar, om miljökraven på innehåll och lakbarhet (framför allt på tungmetaller) kan tillfredsställas.

Att smälta eller förglasa bottenaskan från avfallsförbränningen är den metod som föredras. Ungefär 200 förglasningsanläggningar producerar ”molten slag” som det heter på japanska, d v s smält slagg. Bottenaskan eller slaggen från förbränningsanläggningen smälts vid temperaturer över 1200oC, under det att lättflyktiga tungmetaller förångas och oförbrända rester slutförbränns. Smältan kyls sedan snabbt ner till ett glas. Metalliska ämnen som inte är flyktiga immobiliseras i glaset. I de anläggningar där man tar ut en metallsmälta kommer de även att finnas i denna.

Den smälta, nu förglasade slaggen används på ett flertal sätt, t ex som ballast eller aggregat i betong, aggregat i anläggningsarbeten, fyllnadsmaterial m m. Då glaset är skört används det sällan ensamt i t ex vägbyggen, utan som en mindre komponent, typiskt upp till 10 % av den totala volymen.

Det finns två standarder för molten slag: JIS A 5031 och JIS A 5032. Den första behandlar materialet som aggregat i vägbyggnad och den andra som aggregat i betong.

Det finns flera leverantörer av utrustning med olika tekniker:

  • Bottenaskan smälts genom att bränna ett fossilt bränsle, med elektricitet eller i en pyrolysprocess
  • Den smälta slaggen kyls ner med vatten eller i luftkylda gjutformar. Vattenkylning ger små glasbitar, några millimeter stora, och luftkylning ger större bitar som kan vara några centimeter stora – för en bild, se sidan http://www.nies.go.jp/kanko/news/27/27-4/27-4-04.html (bara på japanska)

Ca 90 % av bottenaskan återvinns som glas, d v s molten slag på japanska, 5 % utvinns som en blandmetall i tackor och 5 % som kondensat. Proportionerna varierar beroende på behandling, bl a om metallföremål avlägsnas från avfallet före förbränningen eller från askan efter utmatningen men föra smältningen.

Den japanska branschföreningen för tillverkare av industrimaskiner JSIM har skapat ett centrum som informerar om tekniken och om produkterna. En del av denna kan hittas på den japanska Internetsidan, http://www.jsim.or.jp/ecoslag/index.html. Sidan på engelska beskriver endast centrets målsättning på några rader: http://www.jsim.or.jp/english/03.html. (Om intresse finns för att gå in på den Japanska sidan kan Henrik Bjurström ÅF hjälpa till att läsa den).

Flygaska eller rökgasreningsrester kan också förglasas i syfte att stabilisera dem inför deponeringen, men det är inte så vanligt. Det är enklare att stabilsera dem kemiskt med t ex komplexbildare.

Att smälta bottenaska är inte billigt, men det är inte billigt att deponera heller. Vid en avfallsförbränningsanläggning kostar det ca 38 000 JPY eller 3 300 SEK per ton att förglasa med en växelkurs ¨på 11.5 JPY per SEK. Kostnaden för att deponera på fast mark är i intervallet 10 till 30 000 JPY (900 till 2700 SEK) per ton, om det överhuvudtaget finns utrymme i deponin.

Hamnutfyllnad är den billigaste deponeringen, 5 till 10 000 JPY eller 435 till 870 SEK per ton, och ger nya landytor för expansionen av industri och hamnverksamhet. För detta behöver inte bottenaskan förglasas utan den används som den är. Den största bland de pågående projekten är skapandet av konstgjorda öar i Osaka-bukten, se broschyr som publicerats av Osaka stad för en beskrivning med aska.

Det finns en webbplats med information på japanska om hela utfyllnadsprojektet, med miljörapporter, men det finns inte mycket specifikt om aska.

Mer utförlig information kan erhållas från Dr Hirofumi Sakanakura vid NIES, statliga institutet för miljöundersökningar, e-postadress: sakanakura snabel-a nies.co.jp

 


EnergiaskorÅF Henrik Bjurström 2010-08-24

 

Till alla nyheter

 
Svenska energiaskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se